Att bli förälder innebär att kliva in i en värld av ständiga förändringar. Under första året med barn går utvecklingen fort, och ibland kan det kännas som att ditt barn tar ett skutt framåt över en natt. Dessa plötsliga framsteg kallas ofta utvecklingssprång. Som förälder kan det vara lika fascinerande som utmanande att hänga med i barnets utvecklingsfaser. I den här artikeln får du en introduktion till vad utvecklingssprång är, varför de sker och hur du kan märka av dem. Vi går också översiktligt igenom de olika sprången under spädbarnstiden, samt ger dig tips på hur du kan stötta ditt barn och dig själv genom dessa intensiva perioder.
Artikelinnehåll
Vad är ett utvecklingssprång?
Kort sagt är ett utvecklingssprång en intensiv period av mental utveckling hos din bebis. Under ett språng händer det mycket i barnets hjärna – nya kopplingar bildas och världen upplevs plötsligt på ett nytt sätt. Ofta märker du att din bebis efter en period av gnällighet och klängighet helt plötsligt kan något nytt eller beter sig annorlunda. Kanske har hen lärt sig en ny färdighet eller börjar förstå något om sin omvärld som hen inte gjorde tidigare.
Skillnaden mellan fysisk och mental utveckling
Du har säkert hört talas om fysiska tillväxtsprång hos bebisar – när kroppen växer mycket på kort tid. Ett utvecklingssprång handlar däremot om den mentala utvecklingen. Barnet kanske inte växer i storlek just då, men sättet hen tänker, känner och förstår omvärlden tar ett kliv framåt.
Organisationen Zero to Three beskriver hur spädbarnets hjärna utvecklas i takt med att nya färdigheter, känslor och tankemönster formas. Det som sker inuti är ofta mycket mer omfattande än det vi ser utifrån.
Hur hjärnan förändras i sprången
Under ett språng arbetar hjärnan på högvarv och nya kopplingar bildas. Det är lite som att uppgradera mjukvaran i en dator – barnet kan plötsligt bearbeta information på ett nytt sätt. Hen kanske förstår eller gör något som tidigare var omöjligt.
Till exempel kan en liten bebis först bara uppfatta enstaka sinnesintryck, men efter ett språng börjar hjärnan koppla ihop intrycken och hitta mönster. Eller så går barnet från att leva i nuet till att förstå att vissa signaler betyder att något snart ska hända. Sådana hjärnförändringar är anledningen till att ditt barns beteende kan skifta så mycket under ett språng – det händer enormt mycket inombords.
Enligt Center on the Developing Child vid Harvard University bildas miljontals nya kopplingar i hjärnan varje sekund under småbarnsåren, vilket förklarar varför vissa perioder kan kännas extra intensiva.
Varför sker utvecklingssprång?
Nu när vi vet vad ett utvecklingssprång är, kommer nästa naturliga fråga: varför sker de? Vad ligger bakom att alla bebisar tycks gå igenom liknande faser av kaos och framsteg under sitt första år? Svaret hittar vi delvis i vår mänskliga historia och delvis i hur barnets inre biologiska program är utformat.
Evolutionärt perspektiv
Människobebisar föds mycket hjälplösa jämfört med många djur, så en stor del av barnets mentala utveckling sker efter födseln. Att utvecklas i etapper (snarare än allt på en gång) har sannolikt varit en fördel för oss. Det ger barnet en chans att lära sig en sak i taget, vilket är lättare att hantera för både liten och stor.
När ett språng inträffar vill bebisen vara extra nära sina föräldrar. Evolutionärt ökade detta beteende överlevnadschansen – en klängig bebis fick mer skydd när den var sårbar och överväldigad av nytt. Utvecklingssprång är med andra ord en naturlig del av vårt arv, ett nedärvt system som hjälper barn att gradvis bli redo för världen.
Ett inre system för lärande och mognad
Förutom evolutionen finns också ett biologiskt schema i varje barn. Utvecklingssprången dyker upp vid ungefär samma åldrar hos de flesta barn. Det är ingen slump – barns utveckling följer ofta liknande mönster.
Enligt Socialstyrelsen sker barns utveckling i vissa gemensamma steg, men det är viktigt att komma ihåg att varje barn är unikt och kan ta dessa steg i sin egen takt. Det inre systemet ser till att ditt barn är redo när nästa steg kommer.
Hur märker man att ett språng är på gång?
En dag är din bebis glad och nöjd, nästa dag är allt upp och ner. Känner du igen dig? Det är det klassiska tecknet på att ett språng kan vara på gång. Men hur vet man säkert att det är ett utvecklingssprång och inte något annat som stör? Det finns faktiskt några gemensamma signaler som många föräldrar lär sig att känna igen.
Vanliga tecken föräldrar känner igen
Många bebisar visar liknande beteenden när ett språng är på gång. Här är några tecken på utvecklingssprång att hålla utkik efter:
- Ökad gnällighet och närhetsbehov: Din annars lugna bebis blir plötsligt mycket mer missnöjd och vill helst vara i famnen hela tiden.
- Sämre sömn: Små barn på väg in i ett språng kan börja sova oroligt. Kanske vaknar de oftare på natten eller har svårt att komma till ro vid läggdags, eftersom hjärnan jobbar med allt det nya.
- Humörsvängningar: Ena stunden skrattar barnet, för att i nästa bli otröstlig utan tydlig anledning. Känslorna åker berg-och-dalbana.
Det är viktigt att säga att alla barn är olika. En del små märker man knappt av sprången på – de kanske bara är lite extra gosiga. Andra barn går "all in" med alla tecken på listan samtidigt! Poängen är att om ditt barn plötsligt ändrar beteende och verkar mer krävande under en period, kan det mycket väl röra sig om ett utvecklingssprång och inte att du gör något fel.
Det emotionella kaoset – varför barn blir kinkiga
Under ett språng händer så mycket att bebisens känslor åker berg-och-dalbana. Varför blir de så kinkiga? Därför att allt det nya kan kännas överväldigande. Tänk dig att vakna och plötsligt är världen annorlunda – ljud är starkare, ljus skarpare. Spännande, men också skrämmande!
Bebisen kan inte förklara sin upplevelse med ord, så hen visar det med gråt, kläng och missnöje. Det är deras sätt att säga: "Världen känns konstig just nu, jag behöver dig nära." Som förälder är det påfrestande med en superkinkig period, men kom ihåg: det är övergående. Ofta kommer sol efter stormen – barnet är lugnare och har kanske lärt sig något nytt.
De olika utvecklingssprången under det första året
Under spädbarnstiden sker som sagt flera sådana mentala “skutt”. Oftast talar man om tio stora utvecklingssprång under ungefär första 1–1,5 året.
Översikt av de 10 sprången
Forskning och erfarenhet från föräldrar pekar på att det under första året (och lite därefter) sker ungefär tio stora mentala språng. Dessa inträffar typiskt kring veckorna 5, 8, 12, 19, 26, 37, 46, 55, 64 och 75. Varje språng har ett tema som beskriver vad barnets hjärna fokuserar på just då. Till exempel kallas språng 1 för "Upplevelser" (då sinnena vaknar till) och språng 10 för "System".
Forskningen bakom dessa språng bygger till stor del på boken The Wonder Weeks, där varje språng kartlagts utifrån observationer av tusentals spädbarn. Boken bygger på forskning av Dr. Frans Plooij och Dr. Hetty van de Rijt, och är ett av de mest omfattande verken inom området.
Hur du som förälder kan stötta ditt barn
När du inser att ditt barn är mitt uppe i ett språng kan det kännas lättare bara av att förstå varför hen är som hen är just nu. Men du undrar säkert också hur man hanterar utvecklingssprång i vardagen. Vad kan du rent praktiskt göra för att underlätta för barnet (och dig själv)? Här kommer några varma tips för att ta er igenom språngperioderna:
Praktiska tips i vardagen
- Ge extra mycket närhet: Under språng behöver barn ofta mer trygghet. Bär ditt barn i famnen eller i bärsjal/sele, ge mycket kramar och fysisk kontakt. Din närvaro lugnar en orolig liten upptäckare.
- Ha tålamod och håll rutiner (med flexibilitet): Försök behålla era dagliga rutiner, som mat- och sovtider, eftersom de ger trygghet. Samtidigt kan du behöva lite extra tålamod – om nattningen tar längre tid eller om bebisen bara vill sova på dig just den här veckan, försök anpassa er till det tillfälligt.
- Lek och uppmuntra nya färdigheter: När den mest stormiga fasen lagt sig kan du uppmuntra barnets nya förmågor. Om hen till exempel börjat förstå objektpermanens (tittut-lekar är plötsligt jätteroliga!), lek mycket tittut. Har bebisen börjat härma ljud? Härma tillbaka och gör det till en rolig lek.
Dessa tips kan göra vardagen lite smidigare under de tuffaste dagarna. Ibland handlar det bara om att överleva språnget genom att förenkla tillvaron så mycket det går. Och det är okej – alla småbarnsföräldrar har varit där!
Kom ihåg: Ta hand om dig själv. En bebis som går igenom ett språng kan ta på krafterna även för föräldern. Passa på att vila när du kan, be om avlastning av partner eller mor/farföräldrar om det är möjligt, och glöm inte att äta och dricka ordentligt. En utvilad förälder har mer tålamod.
Din egen roll i barnets utveckling
Viktigt att veta är att utvecklingssprång sker naturligt och inte orsakas av något du gör eller inte gör. Din roll som förälder är istället att vara tryggheten i bakgrunden – ett slags hejarklack i ditt barns utveckling. Genom att svara på barnets signaler, trösta när hen är ledsen och dela glädjen när hen upptäcker något nytt, ger du barnet känslomässig trygghet.
Tänk på dig själv som en trygg hamn. Barnet seglar ut på okänt hav under språnget – ibland blir det stormigt – men hen vet att du finns där som en lugn hamn att återvända till. Bara genom att finnas till, ge kärlek och uppmärksamhet, hjälper du ditt barn att våga ta sig an nya utmaningar.
Glöm inte heller att berömma dig själv. Du utvecklas också i din roll som förälder för varje språng som passeras. Lita på din magkänsla och var snäll mot dig själv – din trygghet smittar av sig på barnet.
När utvecklingen känns överväldigande
Trots all kunskap i världen kan det komma stunder då man som förälder känner sig helt överväldigad. Kanske har du inte sovit ordentligt på flera nätter, bebisen gråter konstant trots att du försöker allt, och du börjar tvivla på om du klarar det här. Känn dig trygg i att du inte är ensam – många föräldrar har känt likadant under intensiva utvecklingsfaser. Låt oss prata lite om hur man kan hantera de känslorna.
Att lita på sig själv som förälder
När allt känns kaos, påminn dig: "det går över, det är en fas". Det låter klyschigt men är oftast sant – din bebis kommer inte vara i den här jobbiga perioden för alltid. Försök zooma ut och se hur långt ni kommit – nyss var din bebis nyfödd, och nu kanske hen redan skrattar, jollrar eller rullar runt. Mitt i tröttheten är det lätt att glömma framstegen, men varje kämpig period har ett slut och följs av nya framsteg.
Kom ihåg: Ingen känner ditt barn så som du gör. Expertråd i all ära, men din magkänsla är också värdefull. Lita på din förmåga som förälder, att du bryr dig och gör ditt bästa räcker långt.
När du kan behöva extra stöd
Om språngperioderna tär mycket på dig eller du är orolig för ditt barns beteende, tveka inte att söka stöd. Prata med din BVC (Barnavårdscentral) för råd om sömn, mat och utveckling – de kan ge tips och lugnande perspektiv. Det hjälper ofta också att prata med andra föräldrar som går igenom liknande saker. Bara att höra att andra haft det tufft kan göra det hela lite lättare och mindre ensamt.
Kom också ihåg din egen hälsa. Om du är helt slut, be om hjälp så att du får en paus att till exempel duscha eller vila en stund. Att erkänna att man behöver avlastning är inget misslyckande – tvärtom ett styrketecken. Och om du känner dig nedstämd länge eller är mycket orolig, våga prata med en kurator eller psykolog. Att söka hjälp är att ta ansvar för att må bra – vilket i slutändan även hjälper ditt barn.
Sammanfattning
Utvecklingssprång är de magiska, om än turbulenta, perioderna under ditt barns första tid då hjärnan gör ett hopp framåt. Du kan också läsa om barns utveckling månad för månad på 1177 för en översikt över både fysiska och psykiska milstolpar.
Det viktigaste att komma ihåg är att det inte är något fel på ditt barn eller ditt föräldraskap när utvecklingen tillfälligt vänder upp och ner på vardagen. Det är tvärtom ett gott tecken på att ditt barn lär sig massor av nya saker. Med den här kunskapen kan du bättre förstå din bebis behov och humörsvängningar. Och genom att själv vara flexibel, kärleksfull och tålmodig hjälper du ditt barn igenom varje fas.
Observera: Innehållet i denna artikel är enbart avsett för allmän information och ska inte ses som medicinsk rådgivning. Vid oro eller frågor kring ditt barns hälsa och utveckling bör du alltid vända dig till BVC, din vårdcentral eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
